Hans L Zetterberg har avlidit

Som du som närmare följt denna blogg kanske noterat, har sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, genom Abby Peterson (foto t.h.), underkänt min tilltänkta doktorsavhandling i sociologi betitlad ”Den spontana ordningen och det konstruktivistiska misstaget : En teoriöversikt ur ett axiologiskt perspektiv”.

Jag har med godkänt resultat avklarat samtliga de doktorandkurser som då för tiden krävdes som förutsättning för doktorsexamen. Men avhandlingen, den godtogs ej. Abby Peterson var den som på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitets vägnar hade att framföra detta budskap.

Det var ju då lite tråkigt tyckte jag så klart. Så jag tänkte att en så kallad ”second opinion” vore på sin plats.

Alltså kontaktade jag professorn i sociologi Hans L Zetterberg, tillika bland annat före detta chefredaktör för Svenska Dagbladet med mera (foto ovan t.v.).

Vi samtalade såväl via epost som telefon. Det jag framför allt minns av dessa samtal är hans budskap till mig att han, efter att med stort intresse ha läst hela manuskriptet till avhandlingen, sade till mig att ”ingen i Sverige förstår vad du skriver”. Han hade nog mycket rätt!

Nå, när jag nämnde detta för min dåvarande sambo, som också läst manuskriptet, sade hon: ”Men jag förstår” …

Hans L Zetterberg har nu avlidit. SvD rapporterar. Så det återstår då bara två numera överlevande personer i Sverige som förstår: Jag själv och min dåvarande sambo.

Att sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet har förstått eller kommer att förstå, framstår dock fortfarande som alldeles osannolikt …

Heder och tack riktas dock mot professor Zetterberg, i tacksamt minne bevarad!

– Om du vill läsa mitt manuskript så får du vänta till dess att det godkänts som avhandling vid något annat universitet än det i Göteborg. Alla andra universitet än detta, i synnerhet icke-svenska sådana, är välkomna att anmäla sitt intresse.

Antisemitismen vid Sveriges universitet och högskolor

Den tycks vara ganska omfattande, åtminstone att döma av det debattinlägg som publicerades i Svenska Dagbladet på nätet idag.

Det är fyrtiotvå (42) ”akademiker” från några av Sveriges hittills mest framstående lärosäten (och vissa andra lärosäten) som i en artikel betitlad ”Sverige bör ställa högre krav på Israel”, ondgör sig över ”den israeliska ockupationspolitiken” och ”blockaden av Gaza”:

Vi är … övertygade om att den grundläggande orsaken för denna situation är den israeliska ockupationspolitiken vilken inbegriper de växande bosättningarna, separationen mellan Västbanken och Gaza samt blockaden av Gaza. Det är denna fundamentala problematik som måste adresseras för att nå en varaktig fred.

Vilken situation som egentligen avses framgår inte klart av texten – märkligt nog eftersom en av undertecknarna anges vara ”professor i retorik”. Men man kan ju tänka sig. (Heter det inte ”orsaken till denna situation”, förresten?)

De skriver nämligen också följande:

Vi efterlyser att den svenska regeringen tydligt tar ställning mot det våld som den israeliska militären använder även mot oskyldiga palestinier. Likaså efterlyser vi att Sveriges regering ställer krav på långvarig vapenvila samt på att blockaden mot Gaza hävs.

Regeringen ska ta ställning mot den israeliska militärens våld alltså. Allt våld, märk väl, även men alltså inte bara det våld som används ”mot oskyldiga palestinier”. Allt våld var det.

Kort sagt menar man att Israel inte får tillgripa våld överhuvudtaget! Alltså inte ens när landet, som nu, angrips av en islamonazistisk och antisemitisk terrororganisation – Hamas – vars enda syfte är att genom detta, genom tidigare och genom kommande angrepp utplåna Israel och alla judar.

Undertecknarna menar således att judarna i Israel inte alls får försvara sig med våld mot detta folkrättsvidriga angrepps- och utplåningskrig.

En sådan uppfattning är rakt av antisemitisk, inget snack om saken.

Man efterlyser också en ”långvarig vapenvila”. Fred är således ingenting som dessa ”akademiker” önskar. Detta ligger helt i linje med Hamas’ islamistiska strävan där vapenvilor, som islamisterna kallar ”hudna”, visserligen kan godtas men då bara som ett medel att vinna tid för att samla ny kraft för ytterligare angrepp på, i detta fall Israel och judarna. Hamas eftersträvar, tydligen lika lite som dessa ”akademiker”, någon fred. De kan alltså ta varandra i hand på det, i den mån de inte redan gjort det.

Blockaden mot Na卐i-Ga卐a finns där för att förhindra att vapen införs dit och av ingen annan orsak. Om denna vapenblockad hävs, som ”akademikerna” vill, lär nog dock vapenvilan som man till synes önskar, tyvärr inte bli så ”långvarig”. Än mindre blir det någon fred.

Sedan skriver man att ”den grundläggande orsaken” till situationen är ockupationspolitiken, ”bosättningarna” samt ”blockaden av Gaza”.

Att orsaken istället möjligen kunde vara att Hamas med flera organisationer och stater inte ens erkänner staten Israels rätt att existera, utan tvärtom vill utplåna denna stat och hela tiden verkar i detta syfte, det har tydligen inte föresvävat dessa ”akademiker”.

Hamas, al-Fatah, PFLP, Hisbollah och Iran samt – att döma av deras ”stadga om mänskliga rättigheter” – alla stater i Arabförbundet delar uppenbarligen detta syfte.

Inget konstigt med det tycker antagligen dessa ”akademiker”. I vart fall inte värt att kritisera.

Hamas’ anfalls- och utplåningskrig mot Israel och judarna kritiseras inte alls. I stället förnekar man Israels och judarnas rätt att försvara sig.

Detta är avskyvärt.

Det verkar nästan som om denna debattartikel har föregåtts av ännu ett ”bollhusmöte” i Uppsala.

När man läser vilka som är undertecknare av denna djupt antisemitiska anklagelseakt, hittar man namn på flera personer som på motsvarande sätt tidigare förnedrat sig och sina lärosäten.

Ann Ighe är ”ordförande i styrgruppen samt talesperson för Ship to Gaza Sverige”. Ship to Ga卐a är lierad med den turkiska antisemitiska organisationen IHH vilken i sin tur är nära förbunden med det turkiska regeringspartiet AKP.

Ingmar Karlsson, en tidigare diplomat som redan genom publiceringen av sin bok Bruden är vacker men har redan en man, sällat sig till antisemiternas skara.

Mattias Gardell, också drivande (utan roder) i Ship to Ga卐a. Han menar att man måste enas i motståndet mot bland annat ”zionism”. Han förnekar alltså judarna rätten till en stat.

Pia Laskar, som på 1970-talet dömdes för inblandning i försöket att kidnappa Anna-Greta Leijon, en kidnappning som syftade till att förmå Västtysklands regering att frige medlemmar ur Baader-Meinhof-ligan.

Stellan Vinthagen är också en av ”skeppsråttorna” ombord Ship to Ga卐a. Tydligen nybliven professor i ”fredligt motstånd” enligt Sveriges Radio. Just det, judarna får ju inte försvara sig med våld var det. Frågan är om de ens får göra ”fredligt” motstånd.

Ulf Bjereld, känd socialdemokrat, som tycker att Israels regering hotar demokratin men att Hamas är en del av lösningen.

Jag noterar också att en av undertecknarna är Håkan Thörn. Han har tidigare undertecknat ett debattinlägg i DN till stöd för det vänsterextremistiska våldet i Kärrtorp härförleden. Inte att undra på. Antisemitism och vänsterextremism går hand i hand. Hand i hand med islamonazismen i Ga卐a.

Jag återger härnedan samtliga undertecknares namn. Lägg dem på minnet. Antisemiterna i Sverige ger sig till känna. Know thy enemy.

Anders Neergaard, Ann Ighe, Catharina Thörn, Catrin Lundström, Diana Mulinari, Enrique Perez, Eva Hellman, Fataneh Farahani, Felipe Estrada, Hanna Cinthio, Hanna Wikström, Håkan Thörn, Ingmar Karlsson, Janne Flyghed, Jenny Björklund, Jonas Otterbeck, Laid Bouakaz, Leif Stenberg, Lena Halldenius, Lena Martinsson, Malena Gustavson, Magnus Dahlstedt, Mark Levine, Mats Morell, Mathias Mossberg, Mats Rosengren, Mattias Gardell, Mikela Lundahl, Mohammad Fazlhashemi, Nils Billing, Paulina De Los Reyes, Per-Erik Nilsson, Pia Laskar, Rehan Taha, Rene Molina, Rouzbeh Parsi, Simon Sorgenfrei, Sofie Tornhill, Stefan Jonsson, Stellan Vinthagen, Ulf Bjereld, Vanja Mosbach.

Märk väl att alla dessa tydligen ansett att det för närvarande är viktigare att klargöra för Svenska Dagbladets läsare att judarna inte får försvara sig mot islamisterna i Ga卐a än att ta klar ställning mot att islamisterna i Irak och Syrien mördar och skändar kristna och jezidier i hundratals om inte tusentals.

Entydigt antisemitism, som sagt.

Tisdagsnytt från Sapere Aude!

Hoppsan! Förut var det ju lördagsnytt eller söndagsnytt som gällde. Men alla kära vänner kan nog räkna med nyheter i notisform närsomhelst tror jag. Inte minst bär detta inlägg syn för sägen. Således:

Ukraina Det har till inte alltför länge sedan funnits en och endast en stat som stått inför hotet att utplånas. Den staten heter Israel. Arabförbundets stater samt Iran och därtill en myckenhet terrororganisationer, såsom Hamas och Muslimska Brödraskapet, har föresatt sig att göra just detta, dvs. utplåna den judiska staten Israel.

Numera är jag benägen att vid sidan av den judiska staten Israel även utpeka den ukrainska staten Ukraina som utsatt för precis samma hot om utplåning. Om inte värre. För en del av Ukraina har redan ockuperats, erövrats och utplånats av den uppenbarligen anti-ukrainska entiteten Ryssland. Den delen heter Krim.

Idag når oss rapporter om att Ryssland fortsätter att försöka destabilisera rest-Ukraina genom att via sina handgångna män attackera ukrainska myndigheter i östra Ukraina, i Donetsk mfl orter. DN rapporterar. Läs även Foreign Policy.

Dessutom skriver Stig Fredrikson i en understreckare i Svenska Dagbladet att ”Propagandakriget avgör Ukrainas öde”. Det kan nog stämma till en del. Visserligen har vi sett våld från ”utländska agenter” i Ukraina idag, men anti-ukrainsk propaganda lär därtill i hög utsträckning användas som ett led i den nuvarande ryska imperialistiska strävan att faktiskt utplåna Ukraina! Precis som islamonazisternas förtäckta propaganda utgör ett led i strävan att skapa ett islamistiskt världsomspännande imperium där såväl Ukraina som Israel – och Sverige! – utplånats som självständiga stater. I slutändan är det dock kallt stål som avgör. Något som Ukraina inte kunde sätta emot när Ryssland annekterade och ockuperade Krim.

Frågan är vem – om någon! – som tänker hjälpa Ukraina att med kallt stål stå emot den ryska imperialismens uppenbara avsikt att utplåna Ukraina?

Claes Arvidsson skriver i en gästledare i samma tidning att det finns högerextremister som hjälper Putin. Till dessa tycks han räkna Sverigedemokraternas ungdomsförbund.

Samtidigt vet vi att Sverigedemokraterna tagit avstånd från Rysslands annektering av Krim samt som enda riksdagsparti yrkat att Sverige ska upphöra med biståndet till antisemiterna i Palestina.

Så ”Vem i hela världen kan man lita på?”, för att citera Nationalteatern.

Svaret är nog: ”Ingen”. Inte fullt ut i alla fall. Men att med kallt stål hjälpa såväl Israel som Ukraina borde nog ”alla” av lätt insedda skäl kunna stå upp för!

Källa.

Kvinnans ställning enligt islam Ja den verkar ju vara ganska tillbakasatt, åtminstone om man läser Pakistan Today. Det tycks som att någon slags pakistansk statlig myndighet vid namn ”Council of Islamic Ideology” har uttalat att ”women are un-Islamic and that their mere existence contradicted Sharia and the will of Allah”. Vidare:

After declaring women to be un-Islamic, Shirani explained that there were actually two kinds of women – haraam and makrooh. “We can divide all women in the world into two distinct categories: those who are haraam and those who are makrooh. Now the difference between haraam and makrooh is that the former is categorically forbidden while the latter is really really disliked,” Shirani said.

He further went on to explain how the women around the world can ensure that they get promoted to being makrooh, from just being downright haraam. “Any woman that exercises her will is haraam, absolutely haraam, and is conspiring against Islam and the Ummah, whereas those women who are totally subservient can reach the status of being makrooh. Such is the generosity of our ideology and such is the endeavour of Muslim men like us who are the true torchbearers of gender equality,”

Det var väl trevligt då. Nå men kvinnor får väl andas i alla fall? Nja, det beror på deras huvudmäns vilja:

The CII meeting also advised the government that to protect Islam women’s right to breathe should also be taken away from them. “Whether a woman is allowed to breathe or not be left up to her husband or male guardian, and no woman under any circumstance whatsoever should be allowed to decide whether she can breathe or not,” Shirani said.

Sådan är den ”gender equality” som står till buds enligt åtminstone en – enligt min mening särskilt vidrig – gren av islam. Låt oss hoppas att den inte har särskilt många anhängare.

Forskarstöd för vänsterextremism I Dagens Nyheter skrev för några dagar sedan ett antal statsvetare och sociologer, bland annat från Göteborgs universitet, om att en statlig utrednings ”Förslag mot extremism hotar demokratisk grund”. Utredningen utsätts för kritik.

Skribenterna tycker bland annat att den ”autonoma vänstern”s ideologi ”präglas av krav på mer demokrati och bättre villkor för underordnade grupper som invandrare, kvinnor och HBTQ-personer. Vari ligger det demokratipedagogiska att myndighetspersoner behandlar ungdomar som vill ha stärkta rättigheter för dessa grupper, eller vill att fler samhällssfärer ska demokratiseras, som ett potentiellt extremisthot?”.

OK. Så när en företrädare för Antifascistisk aktion och Revolutionära Fronten knivhugger en nazist, utgör det ett ”krav på mer demokrati”? Detta har skett för inte så länge sedan i Kärrtorp, eller hur. Läs här och här. Att den misstänkte tillhört både AFA och Revolutionära Fronten framgår här.

Hur kan man, i ljuset av vad denne man presterat, definiera detta agerande som ett krav på ”mer demokrati”?

Svårt, tror jag. Men sociologerna på Göteborgs universitet har tydligen inga problem därmed!

Jag börjar mer och mer förstå varför sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet inte ville släppa upp min avhandling i sociologi till disputation. Den innehåller förvisso inga ursäkter för våldsbenägen vänsterextremism till skillnad från inlägget i DN, tvärtom. Så kan det gå om man är tillräckligt naiv. Jag var det en gång, men inte mera.

Mats Skogkär berör problematiken i Sydsvenska Dagbladet. Ett samband finns även med vad som kallas repressiv tolerans. Bland annat om detta kan du läsa här.

”Medierna springer nazisternas ärenden” Så lyder rubriken på en artikel av Erik Hörstadius i Affärsvärlden.

Han skriver bland annat att

Säpo pekar ut de vänsterextrema som det största demokratihotet. Folket på den kanten är både fler i antal och mer brottsaktiva. De är också mycket mer benägna att ge sig på samhällsinstitutioner, som Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Och den antidemokratiska grenen Mötesstörning står i en klass för sig.

Ändå är det de högerextremas våld som skapat de stora rubrikerna på sistone. Dels efter det urartade mötet i Kärrtorp i vintras, dels efter vänstermanifestationen i Malmö härom veckan. I båda fallen med allvarliga knivskador som följd. I Kärrtorp var den värst drabbade en höger­extrem, vilket knappt skymtade fram i rapporteringen eftersom han var ”olämplig” som offer, medan samma medier gjorde ett stort nummer av att en vänsteraktivist blev sprättad i Malmö.

Varför är det så?

That’s all folks! I alla fall för idag.

Ännu en märklig anti-israelisk tillställning på Göteborgs universitet den 7 mars

Denna gången är det den Utrikespolitiska föreningen vid universitetet som har funnit det angeläget att ge utrymme för propaganda kring frågan om ”Palestinian child prisoners in Israeli jails”. Jag återger inbjudan från föreningens hemsida här:

Palestinian child prisoners in Israeli jails – Defence for Children International 01/03/2012

When: 5.30-07.00 pm, Wednesday 7 of March
Where: The auditorium Sappören, Sprängkullsgatan 25

Ayed Abu Qqtaish and Iyad Misk from the palestinian section of the child right organisation Defence for Children International (DCI) are holding a lexture on the realities facing Palestinian child prisoners in Israeli jails.

Each year approximately 500-700 Palestinian children from the occupied West Bank are prosecuted in Israeli military courts after being arrested, interrogated and detained by the Israeli army, police and security agents.

The lecture will focus on recent developments, as well as persistent and credible reports of torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment within the system that has now been operating for over 44 years.
The lecture at the Society of International Affairs is part of their speaking tour in Sweden.

This lecture will be held in English.

Welcome!

OK. Här är en länk från DCI.

Men vi kan sedan läsa på den allt annat än Israelvänliga organisationen B’Tselems hemsida, hur många ”barn”, dvs. personer under 18 år, som ”Israeli security forces” håller och har hållit ”in custody”. Siffran för januari i år är 26 stycken under 16 år och 140 stycken mellan 16-18 år.

Sedan kan vi läsa här, där det framgår att straffbarhetsåldern i Israel är 12 år. Men i de s.k. ”ockuperade palestinska territorierna” är den, enligt en källa som jag gärna skulle vilja men inte kan återge här, nio år (Försök läsa här). I många muslimska länder är åldern ännu lägre: Pakistan och Sudan 7, Bangladesh 8. – I England och Wales är åldern tio år och i Sverige femton.

I denna Israels ”military order” (pdf) framgår vidare följande:

Detention centers for minors
149. (A) A minor will not be held in detention or imprisonment except in a separate prison or jail facility for minors, or in a wing of a general prison or jail facility provided that the wing is completely separate, designated for minors only and without any access between it and the other wings of the prison or jail facility or their inhabitants.
(B) Notwithstanding the provisions of Subsection (A), it is permissible to hold a minor at a police station, as long as he is held separately and there is no contact between him and non-minor suspects or prisoners.”

Israels åtgärder mot minderåriga förefaller alltså inte vara särskilt mera ingripande än till exempel dem som pågår i vissa delar av Storbritannien. Och Sverige sätter inte heller minderåriga i vanligt fängelse.

Att så många som 500-700 palestinska minderåriga araber åtalas är knappast anmärkningsvärt, mot bakgrund av att så många som 73 % av samtliga palestinska araber som svarat i en opinionsundersökning anser att det är rätt att döda judar.

Klart att barnen tar intryck. Men eftersom varken Israel eller judarna har för avsikt att låta sig utplånas, måste man sätta hårt mot hårt. Även mot personer under 18 år som antagligen i samma utsträckning har samma syfte – Israels utplåning.

Vi vet ju också att många palestinska arabiska minderåriga – för att inte säga alla – är starkt indoktrinerade, inte minst via sina läroböcker i skolan, att tro att Israel inte har rätt att existera. Av bilderna här framgår att en del barn till och med tränas i att med våld och i krig utplåna Israel. Om sådana minderåriga efter fullgjort värv hålls som ”prisoners” av Israel: Hur anmärkningsvärt är egentligen det? Är det bättre att de får fortsätta försöka utplåna Israel eller att de hindras? Svaret är väl ganska uppenbart.

Undrar om detta är något som man kommer att behandla på Göteborgs universitet den 7 mars. – Antagligen inte …

Israels fiender gaddar ihop sig på Göteborgs universitet

Ett nytt antisionistiskt – och därmed antisemitiskt – spektakel går snart av stapeln under namn av Israeli Apartheid Week. Om detta kan man läsa här och här. Här framgår att ett av antisemiternas spektakel ska ske på Göteborgs universitet, närmare bestämt i Stora hörsalen på Humanisten den 29 februari – ”skottdagen”. Det är fråga om att återskapa Russell-tribunalen ”on Israel’s apartheid” som hölls i höstas och där man så klart kom fram till följande verdict:

The Tribunal finds that Israel subjects the Palestinian people [wherever they reside] to an institutionalised regime of domination amounting to apartheid as defined under international law.

Även en palestinsk arab bosatt i Sverige med svenskt medborgarskap är alltså utsatt för israelisk apartheid enligt tribunalens ”logik”. En logik som du ser går ut på att in absurdum anklaga Israel för allt det elände som de palestinska araberna själva dragit över sig genom att tillsammans med sina fränder i arabvärlden alltid och fortfarande vägra erkänna Israels rätt att existera som judisk stat.

Alltför många av dem vill ännu, som Nasser en gång sade, kasta judarna i havet. Alltför många av dem vill inte att judar ska få bo vare sig på ”Västbanken” eller i själva Israel. Arabförbundet likställer alltjämt sionism med rasism. Israel ska utplånas. Är icke detta apartheid eller något ännu värre, så säg.

Men den apartheid som alltför många araber vill utsätta judarna för, den är tydligen både tillåten och önskvärd. Inte många bekymrar sig därom. Någon ”Arab Apartheid Week” är såvitt känt inte på gång.

Hur kan det nu komma sig att Göteborgs universitet upplåter sina lokaler till ett uppenbart antisemitiskt arrangemang? Det är inte första gången; läs denna bloggning.

Utöver Göteborgs universitet är det följande organistioner som stödjer och/eller aktivt deltar i denna antisemitism: Isolera Israel, Emmaus Björkå, International Solidarity Movement, Action Group at KTH for Boycott of Israel, Palestinska Huset, Grupp 194, Palestinagrupperna i Sverige, Students for Palestine at Stockholm University, Inkonst, Café Simpan, Folkets Bio Malmö, ABF Malmö, Queers Against Pinkwashing, Vänsterpartiet Malmö, Quickprint, Bokkafé Vulgo, Ofog Göteborg, Svenska Palestinakommittén, Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa Göteborg, IKFF Göteborg, Socialistiska Partiet Göteborg, Ung Vänster Göteborg, Gröna Studenter Göteborg, Vänsterns Studentförbund Göteborg.

Den fjärde mars ska dessutom BDS ha ett antisemitiskt möte också i Göteborg. BDS syftar ju till att förmå oss att bojkotta, införa sanktioner mot och inte investera i Israel. Norman Finkelstein menar att BDS är en kult vars syfte är ”the elimination of Israel”.

Läs även här om vad som är på gång den 30 mars. Fler attacker mot den judiska staten planeras.

Tillägg den 5 mars 2012: Här på Föreningen Fred i Mellanösterns blogg, kan du läsa en redogörelse för vad som tilldrog sig under sammangaddningen.

Antisionism på tre svenska muséer och två universitet?

På Armémuseum pågår för närvarande en utställning under namnet ”Breaking the silence”. Vad den handlar om kan du läsa här. Där kan man läsa, att utställningen ”presenteras av Armémuseum i samarbete med Kristna Fredsrörelsen, Diakonia och Svenska Kyrkan, med stöd av Folke Bernadotteakademin och Sida”.

På Medelhavsmuséet ska det snart påbörjas en utställning om Gazas historia. Bland andra deltar ”fotografen och journalisten Mia Gröndahl”. Läs mera här.

Claes Arvidsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, menar att armémusei utställning är ”en antiisraelisk historia”. Jag har inte besökt den, och kan därför inte avge något personligt omdöme, men när man ser vilka som är ”presentatörer”, så har man verkligen grundad anledning ifrågasätta objektiviteten.

Diakonia och Svenska Kyrkan har inte utmärkt sig som särskilt Israelvänliga till exempel. Läs här. Folke Bernadotteakademin stödjer den årliga antiisraeliska tillställningen på Sjöviks folkhögskola, som du kan läsa om här och som till yttermera visso besöks av företrädare för såväl Diakonia som Svenska Kyrkan.

Mia Gröndahl då? Ja, om henne kan du läsa här. Hon hade då en utställning på Etnografiska Muséet under titeln ”Gaza Graffiti – budskap om kärlek och politik” i samband med vilken hon kallade maktkampen mellan Hamas och Fatah för ”spänstig konkurrens”. Jag skrev då följande:

”Att försöka övertrumfa varandra i angrepps- och utplåningskriget mot Israel – Fatah erkänner inte heller Israel – är knappast något som kan kallas spänstigt – om man inte tycker att det allra spänstigaste är utplånandet av Israel”. – Lite som när Ernst Röhm och Adolf Hitler i Tyskland på 1930-talet konkurrerade om vem som den gången skulle få ”äran” att på spänstigaste sätt utplåna judarna, alltså.

Nu är hon igång igen. Precis som Diakonia, Svenska Kyrkan och Folke Bernadotteakademin.

Man noterar, att såväl Ship to Gaza som Palestina-aktivism, hälsar Breaking the silence med stor tillfredsställelse. Det kan man läsa om här och här. Till och med tycks Göteborgs Universitet ha köpt ”konceptet”. Tydligen har det varit ett ”seminarium” på Stockholms Universitet också.

Här skulle jag ha kunnat tillfoga en längre kommentar om hur allt detta hänger ihop, för det gör det tydligen.

Men det borde det inte göra.

Även om det förvisso kan finnas anledning rikta kritik mot ”Israel” i många hänseenden, får dess rätt att existera inte ifrågasättas.

För ordningens skull vore det därför nu klädsamt om Armémuseum, Medelhavsmuséet, Etnografiska Muséet, Diakonia, Svenska Kyrkan, Folke Bernadotteakademin och universiteten i Göteborg och Stockholm kunde förklara för oss varför de är så angelägna att engagera sig i dessa som Claes Arvidsson uttrycker saken ”antiisraeliska historier”.

Tacksam för svar!

Apropå ”Breaking the Silence” så är detta en organisation som kritiseras av the Guardian för ”empty noises” och ”flawed methodology” och som får ”undeserved attention”. Tomma tunnor skramlar mest, heter det. Och svenska muséer och universitet skramlar med …

Länkar: Israel i Sverige, fredsprocessen.

Palestinska nyheter från forskningsfronten

Göteborgs universitet och Malmö högskola profilerar sig i dagarna, dock icke som man kunde förvänta sig av akademiska lärosäten, som förvaltare av god vetenskaplig forskning, som utan vrede och opartiskt, sine ira et studio, söker sanningen. I stället tycks man finna det angeläget att ta ställning för ”Palestina” mot Israel.

Följande tillställningar anordnas i dagarna:

1. En dag om Palestina. Äger rum idag den 9 maj i Göteborg.
2. Tema Palestina. Pågår 8-16 maj i Malmö och Lund.

Som du ser om du följer länkarna avser man under punkt 1, som tilldrar sig på statsvetenskapliga institutionen, diskutera en akademisk bojkott av Israel. Bland mötesdeltagarna återfinns Monzer el Sabini, som enligt vissa sagesmän anförde den antiisraeliska demonstration, som du kan se delar av här. Man upprepade där mantrat: ”Israel är en terrorstat”.

Under punkten 2 avser man bland annat minnas Al-Nakba, dvs. ”katastrofen”, dvs. skapandet av Israel. Malmö Högskola – IMER – står dock inte som medarrangör för just denna minnesstund, utan för ett ”forum kring blockaden i Gaza” under medverkan av Dror Feiler, som denna gång dock inte uppträder i skepnad av företrädare för den antiisraeliska sekten ”Judar för israelisk palestinsk fred”, utan som aktiv i företeelsen ”Ship to Gaza”. I denna företeelse är en Mikael Löfgren styrgruppsmedlem. Denne Löfgren skall tala i Göteborg, se punkt 1 igen.

Det räcker inte med detta. Här följer nästa punkt, nämligen

3. Ship to Gaza har en egen hemsida och skall arrangera vad man kallar för en kickoff i Göteborg den 17 maj. Gissa vem som då ska presentera ”tankarna bakom och planerna med Ship to Gaza”. Jo den kände vetenskapsmannen Mattias Gardell, tillika kontaktman för organisationen, som denna gång till synes alltså åter kommer att framträda i sin skepnad av propagandist. Jämför denna min bloggning.

Syftet med Ship to Gaza är enligt hemsidan följande:

Vi avser sända ett fartyg från Skandinavien till Gaza via hamnar i Europa och Medelhavet med humanitärt bistånd, från människa till människa. Resan uppmärksammar en fråga som måste få en rättfärdig lösning och sänder ett konkret budskap till Gazas befolkning: ni är inte ensamma.

Vi utgår från att varje stat respekterar folkrättens princip om fri sjöfart på internationella vatten och förutsätter att varje stat ger oss fri passage och sjöfartsskydd i de hamnar vi besöker under färden.

Man kan i och med detta ställa frågan även till Uppsala Universitet, där Gardell av oklar anledning utnämnts till professor, på vilken forskningsfront detta lärosäte vill placera sig, och på vilket sätt universitetets renommé som förvaltare av god akademisk forskning gynnas av Gardells propaganda.

Man kunde också tänka sig att Gardell med flera kunde ställa frågan till Hamas och Iran: Kan ni inte smuggla in förnödenheter i stället för vapen? De kunde också ställa frågan till Egypten: Varför öppnar ni inte gränsen? Det är ju ändå inte Egypten som Hamas vill utplåna; det är Israel. Sedan kan de apropå rättfärdighet ställa frågan till sig själva: Hur rättfärdigt är det att utplåna Israel?

Kanske kan Kungl. Flottan här göra en insats. Svenska flottenheter kommer ju snart att operera i farvattnen strax öster om Suez, dock i fel ände av kanalen. Det vore en tydlig akt av solidaritet med Israel, som skulle sända ett konkret budskap till Israels befolkning: ni är inte ensamma. – Fast den israeliska flottan lär nog klara av ytterligare något fartyg, precis som hon gjorde förra gången. Här kan man läsa lite mer om andra händelser vid vattnet.

Här kan man dessutom läsa, att Israel nyligen tillåtit införseln av 12 milj. dollar till banker i Gaza, så helt strandsatta eller medellösa verkar man ju inte vara. Fast vapen kostar ju ofta också pengar, i den mån man inte får dem gratis från Iran alltså.

***

Läs även andra bloggares åsikter om Al-Nakba, antisionism, Dror Feiler, Egypten, forskningsfronten, försvar, Gaza, Göteborgs universitet, Hamas, IMER, islamonazism, Israel, Kungl. Flottan, Lund, Malmö, Malmö högskola, Mattias Gardell, Mikael Löfgren, Monzer el Sabini, Palestina, Ship to Gaza, Suez, terrorism, Uppsala universitet

Forum för levande forskning

Ett stort antal framför allt samhällsvetare och historiker har funnit det mödan värt att, som det får förstås, göra gällande att myndigheten ”Forum för Levande Historia” borde avskaffas. Denna deras ståndpunkt har tillkännagjorts bl. a. i Dagens Nyheter här, men deras sak har även begåvats med en alldeles egen hemsida här.

Det som har animerat dem att handla, är till synes det faktum att myndigheten ”Forum” beslutit utsätta kommunismens brott för kritisk granskning. Flera av undertecknarna kan för övrigt igenkännas som just kommunister.

Emellertid har också den s. k. tankesmedjan Timbro, som inte kan anklagas för kommunistiska böjelser, ställt sig bakom detta upprop. vilket framgår här.

Utifrån allmänt liberala utgångspunkter kan man väl hålla med om att staten inte borde hålla på med forskning. Fast i så fall har de flesta av undertecknarna börjat såga på den gren de själva sitter. Staten håller på med väldigt mycket forskning, nämligen. För de flesta av Sveriges universitet tillhör staten. Och vad är det de forskar om? En blick på en av sociologiska institutionens i Göteborg hemsidor, vilken återfinns här, ger vid handen att en myckenhet forskningsrapporter, åtminstone att döma av titlarna, avhandlar just ”det allmännas”, dvs. statens och kommunens, göranden och låtanden och olika aspekter på detta.

Här har vi alltså en statlig myndighet, dvs. Göteborgs universitet och dess sociologiska institution, som forskar just om vad staten gör, och säkerligen ofta just på uppdrag av staten. Det går tydligen bra. Men när staten ger uppdraget att forska just om den i hög grad statliga kommunismens brott, då sätter man sig på tvären. Det framgår av listan på undertecknare att två av mina tidigare lärare/handledare och en professor på just denna institution gör just detta.

När man läser uppropets text finner man följande: ”De betydande skillnaderna mellan olika historiska perspektiv på till exempel den kommunistiska erfarenheten visar riskerna med statliga historiekampanjer i blixtbelysning. Ska nästa regering satsa Levande Historias 43 årliga miljoner på upplysningskampanjer om massmorden som följde i koloniseringens spår under borgerliga regimer? Eller på historiskt ansvar för världssvält och ojämlikhet? Ska varje gymnasiekull få en historieundervisning som präglas av den för tillfället sittande regeringen? Risken för ett politiskt opportunt urval ligger i öppen dag.”

Jaså. Vilka ”olika historiska perspektiv” på ”den kommunistiska erfarenheten” är det som är relevanta för forskningen? Vad är en ”kommunistisk erfarenhet”? Den att dö för exekutionsplutonens kulor? Att berövas sin egendom? Att hamna i Gulag? Eller den att det är just ett brott att döma någon till Gulag, att beröva någon sin egendom och – inte minst – att avrätta någon för att man motsätter sig just kommunismen? Detta tål att tänka på, och att informeras om, eller hur!

”Nästa regering” – eller varför inte den sittande – bör f.ö. satsa på att informera om islamismens brott. För detta är den tredje totalitarismen. Först tog ”Forum” nämligen tag i nazismens brott, och nu är det kommunismens brott som står i fokus. Islamismens brott, den 9 november 2001 i USA, den pågående brottslighet som utgår från Gaza mot Israel, dess brott i Irak, den brottsliga regimen i Iran – allt detta är ett nog så digert arbete att ta sig an. Och om andra gjorde det skulle Myndigheten vara överflödig. Men nu gör de ”andra” ju inte det, så …

Den demokratiska och liberala staten skall inte ägna sig åt forskning, det är huvudregeln, inte ens om totalitära ideologier. Men den demokratiska och liberala staten har samtidigt en skyldighet att värna demokratin och friheten. Så om inte ens de som staten avlönar, nämligen de som finns på sociologiska och andra universitetsinstitutioner vill värna demokratin och friheten, vad ska då den demokratiska staten göra? Lämna demokratin åt sitt öde – eller ”kämpa” för demokrati och frihet mot de totalitära systemen nazism, kommunism och islamism?

Det faktum att Forum för levande historia existerar, pekar på en brist i det svenska forskningssamhället, nämligen bristen på forskning och upplysning om de totalitära ideologiernas innehåll, orsaker och verkningar, i Sverige såväl som överallt annars.

Så gör något åt det själva i stället för att kritisera dem som faktiskt försöker!

TILLÄGG den 19 april 2008: Jag borde ovan varit tydligare med att forum för levande historia inte sysslar med forskning, utan med upplysning, denna gång om kommunismens brott, brott mot det som den demokratiska och liberala staten har som huvuduppgift, nämligen att skydda medborgarnas liv, frihet och egendom. Eftersom Forum för levande historia alltså i sin verksamhet att upplysa om nazismens och kommunismens brott rimligen bidrar till att förstärka detta skydd, är myndigheten därmed en sant demokratisk och liberal myndighet.